Klimatet

Så vad handlar allt det här om då?
Jo, det handlar om klimatet och att vi behöver bromsa den globala uppvärmningen.

Vadå klimat och global uppvärmning?
I februari 2022 släppte FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) sin senaste klimatrapport. Den bygger på vetenskap och den senaste forskningen och visar på sambandet mellan jordens stigande medeltemperatur och mänsklig aktivitet. Budskapen är tydliga; klimatförändringarna är ett faktum och läget är akut. 

Det är människans utsläpp av fossila gaser som är huvudorsaken och om vi inte agerar mycket kraftfullt riskerar vi att passera 1,5-gradersmålet mycket snart. Följden av en fortsatt global uppvärmning blir bland annat att de extrema väder med översvämningar, torka och skogsbränder som vi redan har bevittnat blir allt vanligare. Så kallade tröskeleffekter kommer dessutom göra att den negativa utvecklingen accelererar. Exempel på tröskeleffekter är när tundran i Sibirien försvinner, sommarisen på Arktis smälter och skövlingar av skog i Amazonas leder till att området släpper ut mer koldioxid än det tar upp. Vi behöver skog som binder koldioxid och vi behöver is och snö som kan reflektera bort värmen från solens strålar ut i atmosfären.

Konsekvenserna av en fortsatt global uppvärmning är katastrofala. Livet på jorden är hotat och på sikt riskerar vi människor, tillsammans med alla andra levande organismer, utrotning.

Men det här berör väl ändå inte oss och vårt älskade Härjedalen?
Jo, klimatförändringarna har inte bara en global påverkan utan effekterna kan också ses lokalt. I vårt avlånga land kommer de södra delarna så väl som de norra att påverkas när Sverige blir ungefär 1,5 grader varmare för varje grad som temperaturen på jorden stiger. Om koldioxidutsläppen fortsätter som nu kommer Sverige att vara cirka fem grader varmare i slutet på det här seklet. Det kommer få stora konsekvenser inte bara i Sverige som helhet utan även i vår kommun. Tre viktiga näringar som kommer känna av en direkt påverkan är vattenkraften, rennäringen och vinterturismen. 

  • Snösäsongen i Härjedalen beräknas kunna halveras till slutet på seklet. När besöksnäringen blir mindre blir också skatteintäkterna från turistnäringen mindre. Mindre pengar till den kommunala kassan betyder mindre pengar till skola och omsorg. 
  • När snöperioden blir kortare och tillgången på snö osäker kommer fjällanläggningarna att behöva tillverka snö vilket kräver stora vattenresurser. Ökad användning av vatten kommer påverka den biologiska mångfalden negativt och dessutom orsaka vattenbrist under tider som mest folk besöker våra fjäll. 
  • De större företagen med mer resurser kan klara att ställa om men för de mindre som är helt beroende av naturen som den är kan detta innebära stora utmaningar. En del mindre företag kommer inte överleva.
  • Större temperaturskillnader och växlande väder innebär större risker vid vistelse till fjälls och fler laviner. Fler uppdrag för till exempel Fjällräddningen kan förväntas.
  • Rennäringen är redan nu påverkad av klimatförändringarna och i framtiden blir påverkan ännu större. Temperaturskiftningar leder till isbildning på mark och snö och gör det svårare för renarna att nå maten på vintern.

Men fy vad deppigt! Kan vi inte göra något åt det här?
Jo det kan vi. Förutom att anpassa oss till vissa förändringar så kan vi bidra till att bromsa utvecklingen. Tillsammans  kan vi göra de förändringar som krävs och som är avgörande för luftkvaliteten, den biologiska mångfalden, miljön och för livet på jorden. I världen och i Sverige arbetas det redan för fullt.

I Sverige utgår vi från Parisavtalet. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling antogs 2015 av världens ledare. De ska bland annat bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Målen ska vara uppnådda till senast år 2030 av alla världens länder. Agenda 2030 är en deklaration och innebär ett åtagande, ett åtagande som Sverige valt att förbinda sig till. 

Men vad är en hållbar utveckling?
En hållbar utveckling innebär en livsstil och ett samhälle där vi skapar förutsättningar för liv för framtida generationer. Det innebär att vi tillgodoser våra behov men utan att samtidigt äventyra kommande generationers möjlighet till basala behov såsom trygghet. Agenda 2030 och ambitionen om en hållbar utveckling gäller för alla människor och världens länder. Vi behöver arbeta gemensamt för att vi ska kunna nå upp till dem och alla aktörer är viktiga. Landsting, kommuner, näringsliv och civilsamhällesorganisationer spelar alla avgörande roller.

Nätverket för Hållbarhet i Härjedalen har som ambition att bidra till att skynda på processen mot en hållbar utveckling. Genom att inspirera och hjälpa varandra, genom att erbjuda en gemenskap och genom att ägna oss åt lokal påverkan och omvärldsbevakning ser vi till att sätta Härjedalen på klimatkartan samtidigt som vi tillsammans bidrar till att minska den globala uppvärmningen.

Du är väl också med?

Läs FN:s klimatrapport: 
https://www.ipcc.ch/report/sixth-assessment-report-cycle/

Läs mer om klimatförändringarnas och hur Härjedalen påverkas:
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-735-0.pdf

Läs mer om Agenda 2030:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/

Läs mer om vad du kan göra för att bidra till de globala målen:
https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-kan-du-gora-bidra-till-de-globala-malen/

Beräkna ditt eget klimatavtryck:
https://climatehero.se
https://www.wwf.se/klimat/klimatkalkylatorn/